Allting kostar pengar.

Jaha, då slutar veckan med att man får ställa in det enda roliga man sett fram emot. För att man inte har råd och för att man inte kan äta vanlig mat. Efter att ha tvingat sig iväg på två exkursioner som man inte vill gå på ens, och som kostar massa pengar. Det är liksom som att kasta pengarna i sjön för att man inte känner att det är kul. Det ger inte så mycket som man kanske skulle kunna tro att det gör. Jag fattar inte grejen alls med att göra det. Visst, vi ska åka och besöka massa platser, och visst vi ska sova på ett (vad det verkar som) relativt fint vandrarhem. MEN vi kommer inte ha några toaletter på resan (förrän vi kommer fram till vandrarhemmet ca 8-9h från avresa), vi kommer inte äta nåt annat än medtagen mat och maten på kvällen är fortfarande ett stort frågetecken, speciellt i förhållande till om: kan jag äta eller kan jag inte? 

Tiotusen stressmoment hela tiden, en dag med exkursion hade nog passat mig bättre.

Det suger att vara student ibland. Hopplöst.